Ännu en ny text som ej är klar än.

Hennes mobil ligger bara en halv meter framför henne, tydligen för långt bort. För långt bort för att sträcka fram handen och ta den. Där sitter hon med sina tårfyllda havsblå ögon och tittar in i väggen rakt framför sig. På det där viset sitter hon i flera minuter tills hon med en långsam och lätt rörelse torkar bort en tår eller två med fingertopparna. Mascaran som har runnit längs de rosiga kinderna smetas ut ännu mer med hjälp av hennes lilla rörelse.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0